Kungsör har växt fram på det område vid Mälarens strand, där Gustav Vasa en gång köpte sig en gård. Året var 1538 och sedan dess har många svenska kungligheter haft Kungsör som rekreationsort.
Redan för tre - fyra tusen år sedan var trakten där Kungsörs kommun nu ligger bebodd. Närheten till Mälaren var något som i allra högsta grad präglade det dagliga livet och befolkningen verkar ha varit relativt välbärgad.
Vid vikingatidens slut stod ett stort landområde mellan Arbogaån och Hedströmmen under vatten. När så småningom vattnet drog sig undan uppkom goda betesmarker och det som förut var öar bebyggdes. Lagmannen Gregers Magnusson samlade ihop ett stort jordagods med Grönö som centrum. Så småningom drogs gården in till kronan och Gustav Vasa inrättade ett stuteri här. År 1538 bytte Gustav Vasa Grönö gård och fem hemman mot Kungsörs kronogård och flera kringliggande gårdar. Det var så samhället Kungsör grundades.
Gustav Vasa
Gustav Vasas gårdskomplex bestod vid den här tiden av 38 hela gårdar, 7 torp och flera utjordar. Han lät rusta upp Kungsörs gård och utförde omfattande arbeten för att öka åkerarealen. Intresset för gården var stort och han vistades ofta i Kungsör tillsammans med sin familj och hov. Hovet och medföljande uppvaktning kunde vid ett sådant tillfälle uppgå till mer än 250 personer och det gick åt stora mängder mat och dryck.
Från år 1556 börjar Gustav Vasa kalla Kungsörs gård för Ulvesund.
Han gjorde sina sista besök på Ulvesund 1560. Den 7 maj anlände en febersjuk kung på genomresa från Julita. I september samma år dog han av sin sjukdom.
Johan III
Av Gustav Vasas söner var det Johan III som mest kom att uppehålla sig i Kungsör. Johan III började år 1580 arbeta med byggandet av en slottsbyggnad på Jägaråsen en halv kilometer norr om kungsgården. Planerna kunde inte fullföljas. Byggandet avstannade trots att grunden kommit en bit ovanför jordytan. Grunden finns dock fortfarande kvar vid Rundelborg.
Drottning Kristina
1639 rasade pesten i huvudstaden. Den då trettonåriga drottning Kristina tog sin tillflykt till Kungsör och bodde tillsammans med sin mor på kungsgården under fem månader. Drottning Kristina är väl förknippad med Kungsör. Hon tränade ridning i labyrinten Rundelborg. Labyrinten heter än idag ”Drottning Kristinas ridbana”. Ridleden i Kungsör är också uppkallad efter henne. Drottning Kristina gjorde sitt sista besök på gården år 1652.
Karl XI
Kungsgårdens storhetstid inföll under Karl XI:s regeringstid. Han besökte Kungsör första gången 1672 och skulle komma att vistas här så ofta han kunde. Kungsör blev hans käraste tillhåll. Kungen avskydde det flärdfulla hovlivet i huvudstaden. I stället ville han ägna sig åt jakt och fiske. Skogarna runt kungsgården var härliga jaktmarker med björn, älg och varg. Bekanta är Karl XI:s långa och snabba ritter till och från Kungsör. I folkmun gav man honom smeknamnet "Gråkappan".
Det enda riktigt bestående minnet vi i våra dagar har kvar av Karl XI är Kung Karls kyrka som han lät bekosta och uppföra. Hans son, Karl XII, var som kronprins flera gånger på besök i Kungsör. Särskilt berömda är hans björnjakter. Hans betydelse för kungsgården blev dock inte så stor. Redan som 17-åring gjorde han sitt sista besök här.
Brand på kungsgården
Under 1700-talet besöktes kungsgården allt mindre av kungliga personer. Den nya tiden med ökad betydelse för Kungsör som utskeppningsort för varor på väg till huvudstaden innebar bokstavligt talat slutet för kungsgården. Båttrafiken var livlig. År 1822 inträffade en brand, orsakad av en gnista från en båt. Ett av halmtaken antändes och så gott som alla byggnader på kungsgården brann ner.
Dagens kungsgård
Idag återstår endast delar av fruntimmersbyggnaden, som flyttats till grunden av den gamla kungsbyggnaden. Den är numera Kungsörs hembygdsgård - i dagligt tal kallad Kungsudden.
Kungsörs söner och döttrar
Här hittar du en kort beskrivning av fyra kända personer med Kungsörsanknytning.
Målningen "Valdemar Atterdag brandskattar Visby" hör till Sveriges mest välkända konstverk. Konstnären bakom denna hette Carl-Gustaf Hellqvist, född i Kungsör år 1851 och uppväxt på den Hellqvistska gården, som fanns kvar ända in på 1980-talet. Gården låg strax norr om Kung Karls kyrka.
Carl-Gustaf visade redan vid unga år konstnärligt intresse och talang. Vårterminen 1863 gick han sin sista period i Kungsörs folkskola. Sedan var det dags för den endast 12-årige Carl-Gustaf att flytta till Stockholm och utbilda sig. Från år 1864 och 11 år framåt var han inskriven vid Kongliga Akademien som det hette på den tiden. Bland studiekamraterna fanns bland andra Carl Larsson.
Det skulle bli många resor till Paris men också till bland annat München. Här träffade han den unga Julie Thiersch som senare skulle bli hans hustru. Det unga paret gifte sig och umgicks i konstnärskretsar. Umgängeslivet var intensivt och C G Hellqvist var mycket framgångsrik i sitt arbete. Han fick många medaljer och andra utmärkelser för sina tavlor. Hälsan försämrades dock stadigt. Han led av en ständig oro och svår huvudvärk. Han fick en professorstjänst vid Berlinakademien men tvingades sluta på grund av ohälsa. 1889 togs han in på sjukhus i München och avled där året därpå - endast 39 år gammal.
Källa: Sune Rudnert "I historiemålarens verkstad"
På Stadshuset i Västerås finns en stor oljemålning av C G Hellqvist (dep. från Nationalmuseum), med titeln "Religionssamtal mellan Olaus Petri och Peder Galle" målad i Paris år 1883. I Västerås Konstmuseums samlingar finns flera verk av konstnären. De finns inte alltid utställda men den intresserade kan ta kontakt med museet för vidare information.
Johan Leksell föddes i Dalarna 1874 men flyttade till Kungsör när han var sju år gammal. Hans far fick då platsen som kyrkoherde i Björskog. Efter att ha tagit studenten i Västerås for han till Uppsala för att studera juridik, naturvetenskap och språk vid universitetet. Sin språkbegåvning fick han nytta av när han med sax och papper i bagaget reste ut i Europa. Hans reslust tog honom till många av Europas länder och större städer. När han var i S:t Petersburg mötte han vid ett tillfälle Rasputin och passade på att klippa hans porträtt. Tack vare detta blev han presenterad vid det ryska hovet och fick många beställningar.
Johan Leksell var av en utpräglat bohemisk natur som återgav allt han såg i svarta silhuettklipp. De var gjorda med stor skicklighet och fotografisk skärpa. Hans produktion var enorm, det finns tusentals originalklipp bevarade. Rik blev han dock aldrig på sin konst. När han var hemma i Sverige cyklade han omkring med sina klipp i en portfölj på pakethållaren, oftast med den trogna hunden Kurre i sällskap. Klippen skänkte han ofta bort som tack för mat och husrum. Sina sista år levde han i Örebro, där han dog 58 år gammal.
Källa : bland annat "Svenska Silhuettklippare"
Thor Odert Folke Modéen föddes i Kungsör 22 januari 1898. Hans far var stationsinspektör och hans mor skötte stationens postsortering. I en liten trång våning i stationshuset i Kungsör bodde familjen Modéen. Thor var yngst av bröderna i en syskonskara på tre pojkar och tre flickor. Huset finns fortfarande kvar. Det ligger strax väster om det nuvarande stationshuset.
1914 fick Thor plats vid en speditionsfirma i Stockholm. Han hade ett stort intresse för teater, i huvudstaden fanns gott om teatrar och han började ta teaterlektioner. Dock fick han sluta sin anställning på speditionsfirman. Thor började istället arbeta på en bank i Göteborg. Det gick inte mycket bättre här, och efter att ha utsatt sin chef för ett practical joke, fick han sparken.
Efter att ha tagit teaterlektioner i Göteborg blev han engagerad som dansör. Nu fick han göra en roll i ett dansnummer. Det blev hans debut. 1920 började Thor på allvar att etablera sig som komiker och han gjorde också många sång- och dansroller. Snabbt ökade Thors popularitet och en fantastisk publikkontakt blev hans kännetecken. Han blev enormt populär och han arbetade snart så gott som dygnet runt. Ofta hade han filminspelning på dagarna, det kunde vara skivinspelning på eftermiddagen, revy på kvällen och supé framåt småtimmarna. Detta livstempo slet hårt.
Thor Modéen avled pingstdagen den 29 maj 1950. Vi minns honom framförallt som en bullrig och godmodig komiker. Han gjorde många skivinspelningar under sitt relativt korta liv. Han spelade in 88 filmer och deltog i otaliga revyer och kabaréer. Bland filmerna kan nämnas: "En stilla flirt" (1933/34), "Släkten är värst" (1936), "Pensionat Paradiset" (1937), "Klart till drabbning" (1937), "Landstormens lilla Lotta" (1939), "Snurriga familjen" (1940), "Stackars Ferdinand" (1941). I Kungsör finns en gata och en teater uppkallad efter honom. Utanför teatern står han staty. I Kungsör hyllar man honom dessutom sedan ett par år tillbaka under Thor Modéen-dagarna i slutet av augusti.
Källa : "Strålande tider, härliga tider! Om skådespelaren, revyartisten och pilsnerfilmens portalfigur Thor Modéen" av Ulf Kjellström, (Norstedts förlag 1996)
Nils von Dardel föddes den 25 oktober 1888. Han tillhörde en adlig släkt med rötterna i Schweiz. Ordet "von" lade han så småningom bort och han signerade sina tavlor med Dardel. Sin uppväxt tillbringade han på gården Svarthäll utanför Kungsör, dit han flyttade med sin familj år 1889.
1908 började han på Konsthögskolan i Stockholm. Nils trivdes dock inte särskilt bra. Han började längta efter frihet och ville som alla andra konstnärer till Paris. Mot sin familjs vilja bröt han upp från sina studier och reste hösten 1910.
Hans första vistelse kom att vara i ett halvår men han kom att återvända många gånger och Frankrike blev något av ett andra hemland för honom. Han blev bekant med hela det legendariska Paris: Braque, Léger, Picasso, Cocteau, Satie, Modigliani, Gertrud Stein m.fl. Bland de svenska vännerna fanns bland andra Isaac Grunewald, Sigrid Hjertén och Einar Jolin.
Nils Dardel utvecklade en egen stil i sitt konstnärskap. Han kan beskrivas som en naivt charmfull sagoberättare som arbetade med klara färger. Ofta målade han akvareller. Med tiden blev hans konst riktigt folkkär och den utställning som Moderna Museet arrangerade 1988 lockade mer än 100 000 besökare och blev en av museets största publikframgångar. Tavlan "Den döende dandyn" som han målade 1918 såldes för 3,25 miljoner kronor vid Bukowskis moderna auktion i maj 1984. Det var det dittills högsta pris som betalats för en svensk målning.
Under sin ungdom drabbades Nils Dardel av scharlakansfeber, i samband med detta konstaterades även en hjärtsjukdom. Den sista tiden av sitt liv led Nils Dardel av sömnlöshet och han berättade att det enda som fick honom att komma till ro var tankarna på barndomens paradis - Svarthäll. När Nils Dardel dog den 25 maj 1943 var han endast 54 år gammal.
Källa: "Dardel" av Erik Näslund (Författarförlaget)
Kontakt
Kungsörs kommun
Växeln
Postadress
Kungsörs kommun, 736 85 Kungsör
Besöksadress
Drottninggatan 34, 736 31 Kungsör
Öppettider
Måndag-torsdag: 7.30-16.30
Fredag: 7.30-16.00
Lunchstängt: 12.00-13.00
Avvikande öppettider