Driftavdelningen snöröjer våra gator

En av de verksamheter som har mycket att göra vintertid är driftavdelningen. Varje arbetspass för våra snöröjare tar cirka 12-16 timmar, med start vilken tid som helst på dygnet beroende på vädret. Vi passar på att hälsa på hos arbetsledningen för att se hur deras vardag ser ut.

– Det blir ett adrenalinpåslag när snö är på väg! Nu kör vi!
Den positiva inställningen och engagemanget hos driftavdelningen är slående, här möts vi av ett team som ständigt är beredda på vädrets nycker för att ta hand om snö och motverka halka. Kommunens fyra jourledare har lång erfarenhet bakom sig och drivs av flexibiliteten och variationen i arbetet.

Vårt land erbjuder växlande årstider och av självklar anledning ser vintergator inte likadana ut som sommargator. Vädret styr verksamheten och det kan vända fort. Totalt arbetar 20-25 personer på driftavdelningen, under snöröjningsperiod uppgår beredskapsstyrkan till runt 35 med inkallade entreprenörer. Allihop lever med snö i ständig åtanke, dygnet runt, för att hålla gator, gång- och cykelvägar framkomliga.

Det arbetas efter ett väl etablerat kartsystem med uppgjorda rutter, som justeras och förfinas varje år. Kommunen har 6 egna maskiner att skicka ut och därtill 7 entreprenörer för full beredskap. Alla maskiner är uppkopplade mot ett avancerat GPS-system som inte lämnar något åt slumpen. Driftavdelningen har stenkoll på gatunätet och vet exakt på minut och meter hur de ligger till med snöröjningen.

Vi arbetar dygnet runt under vintern

Under vinterhalvåret har beredskapsstyrkan jour dygnet runt både på vardag och helg. Jourledaren har ständig koll på vädret och ringer ut styrkan när det behövs. Ofta ställs klockan på 02.00 för att jourledaren ska kunna göra en extra bedömning även på natten. Det är inte alltid styrkan kallas ut på natten, vilket helt enkelt beror på om det fortfarande snöar. Skickas styrkan ut för tidigt blir det ogjort arbete då det hinner snöa igen bakom dem.

Våra jourledare skojar att de gärna hade plogat undan snön innan den landar på backen om det bara fanns ett sätt, men än finns inget sådant... snön måste först ner för att kunna plogas bort. Därför behöver vi vänta tills det slutar snöa för att inte behöva ploga om. Snöröjning är dyrt och dubbel plogning gör kostnaden dubbelt så hög. De medarbetare som ser till att vägarna är plogade kan inte heller arbeta dygnet runt flera dagar i sträck. Enda gången vi skickar ut beredskapsstyrkan för att ploga under pågående snöfall är om snöfallet väntas bli långvarigt.

Efter ett dygn med snöröjning ägnas dagen efter till att finputsa plogningen, sanda osv.

Såhär är det för beredskapsstyrkan

– När vi ser att snöfall är på gång säger vi till personalen ”lägg er tidigt”, berättar jourledarna.

Dagar och nätter styrs helt av vädret för våra medarbetare som ständigt är redo. Det är inte alltid lätt att somna när de vet att de kan vänta telefonsamtal på natten. När samtalet kommer har de ett pass på 12-16 timmar framför sig, beroende på snömängd och om det är blötsnö. Varje enhet har 1 timmes inställningstid, för att ta sig till arbetet, få iordning sin maskin, hinna ordna mat, kaffe osv för att orka köra sitt arbetspass.

– Det blir ett adrenalinpåslag när jag vet att de ska ut. Är det nattetid så åker jag också in till jobbet och är där tills alla har rullat ut från gården till sitt arbetspass, berättar veckans jourledare.

Vad många inte tänker på är att det är halt även för de som ska ploga och sanda, de måste dessutom hålla koll på folk och trafik samtidigt som de kanske kört länge. Skänk dem gärna en tanke nästa gång de rullar förbi, utan dem skulle det vara tufft att komma fram på vintern.

Förutom snöröjning så ska mycket annat fungera parallellt under vintern med allt från nybyggnationer till grävjobb, skötsel av idrottsplatser, VA-beredskap osv. Ingen dag är den andra lik för driftavdelningen som ser en charm i att inte alltid veta hur dagen kommer att se ut, blir det snö så blir det helt enkelt avbrott i annan verksamhet.

Såhär kvalitetssäkrar vi vår snöröjning

För att se till att vi jobbar rätt och ligger rätt till i plogtid så används ett avancerat GPS-system. Just den här versionen av systemet är ny för säsongen och används för att kvalitetssäkra snöröjningen. I systemet registreras all snöröjning (andra säsonger även sopning och gräsklippning) och historiken sparas för att vi enkelt ska kunna se att vi arbetar korrekt.

Med GPS-systemet kan vi se exakt var maskinerna är och har varit, på minuten, både i realtid och bakåt i tid. Systemet visar vad som är transportsträckor, var plogen använts och vad maskinerna haft för hastighet.

En ständig avvägning och ett ständigt pass

Väder är komplicerat och det är många faktorer att ta hänsyn till. Hur ser temperaturen ut efter snöfallet? Det kan bli is fast det är plusgrader, det är kondenskurvan som styr. Är det blötsnö måste snön bort innan den packats fast av trafiken, pudersnö kan ligga kvar lite längre. Är det varmt på backen blir det mindre snö på vägen, kall vägyta ger mer snö.

Till hjälp för att göra bedömning när insatser ska ske, finns fantastisk teknik med till exempel eget vädersystem, trafikverkets master och kameror. Väderprognos kollas varje morgon och därefter kontinuerligt under dagen. Jourledaren avläser snökurva, temperatur i luften, temperatur i vägytan, daggpunkt (vilket styr när det blir frost) och kollar ständigt radarbilder för att se när lågtrycken kommer. Vartefter väderprognoser ändras, ändras även planen för snöröjning.

De veckor det är som mest att göra är när temperaturen är runt 0-strecket. Runt nollan betyder att väderprognoserna följs minutiöst, vädret är ombytligt och det kan ändras snabbt. Det är ett ständigt pass för att hålla gator, gång- och cykelvägar framkomliga. Beslut tas område för område och det kan vara små skillnader i väderläge som gör att förutsättningar ändras och insatser behöver göras. Oftast väljer jourledaren även att sätta sig i bil, oavsett tid på dygnet, för att göra en manuell översyn av vägläget.

Områden som snöröjs

Totalt finns 11 områden i Kungsör som snöröjs enligt väl avvägda rutter. Områdena är indelade efter maskinernas storlek och i maskinparken finns allt från lastbil till småtraktorer. Lastbilar kör på de större gatorna och mindre maskiner som har lättare att ta sig fram hanterar smågator och återvändsgränder. I huvudsak kan sägas att snöröjning sker från centrum och utåt. Cirka 5 mil gator ingår i den planlagda vinterväghållningen.

Alla gång- och cykelvägar hålls också öppna under vintern av våra mindre maskiner. Även vissa trottoarer ingår i snöröjningsplanen, men inte alla. För att hålla trottoarer öppna behöver plogvallar göras mellan gata och trottoar och det blir helt enkelt för trångt att hålla alla trottoarer plogade under vintern. Därför kan det vara så att en del områden har trottoarer plogade på båda sidor och en del på ena sidan eller inte alls. Vintertid kan det vara så att du behöver välja en annan promenadväg än du gör på sommaren.

Ibland kan plogning inte ske som önskat för att bilar står parkerade i vägen. Andra gånger kan fastighetsägare ha tryckt ut sin snö på gatan vilket orsakar att snön färdas vidare med kommunens maskiner till grannar längre ner på gatan. Observera att du som fastighetsägare är skyldig att ta hand om snön på din tomt. Kommunens skattepengar ska inte användas till att bekosta bortforsling av snö från tomter.